Välj ny poet


Ulrika von Knorring





Brevvänner sökes




1979
sändes rymdskeppet Pioneer ut
i Vintergatan
En viskning mot de okända djupen.
Skeppet förde med sig
en guldplatta
med bilder av:
väteatomens struktur
Vintergatans 14 pulsarer
och annat
värdefullt vetande

Där fanns också en bild av
Mannen och Kvinnan
Vita, vackra, välskapta människor
Mannen - högrest, ståtlig
Oblygt naken
Med handen uppsträckt i en
fredlig hälsning
Kvinnan mer hopsjunken
lätt skrevande
Könlös
Blicken riktad åt sidan, frånvarande
Mot något annat.

Under: en bild av vårt solsystem
Jorden tydligt utmärkt
som skeppets hemmahamn
Om någon skulle ha vägarna förbi

Pioneer har fallit genom rymden
i nästan hela mitt liv
Vi har viskat ut vår existens
i universum
börjat brevet som vi lärde oss
i första klass

Hur mår du? Jag mår bra.
Hur mår du? Jag mår bra.

Om vi verkligen trodde att vi skulle få svar
hade vi skrivit annorlunda då
Hade vi skrivit
att vi
älskar och hatar
frossar och svälter
dödar varann och föder varann
att en flicka ibland sitter leende
vid en drunknad
och att de flesta av oss
skiter i
Vintergatans 14 pulsarer

Om vi verkligen trodde att vi skulle få svar

En man och en kvinna
färdats genom rymden
utstansade i en guldplatta
Utan att någonsin röra vid varandra
Kvinnan
med blicken riktad åt sidan
Frånvarande

Om hon fått skriva
det hon ville i brevet?

      Hej.
Hur mår ni?
Vi har svindel
Vi behöver att någon
rör vid oss.

Hälsningar mänskligheten







Man kan säga att någon är trevlig
eller
en bra kille
och vända sig om
och somna
eller kanske bjuda på
en kopp te

Man kan träna på
att låta nonchalant
eller
tejpa över nummerpresentatören
och bli äkta
förvånad

Man kan lägga
sitt telefonnummer
i en främlings
ficka
eller sitt liv
i en främlings händer
på ett övergångsställe
eller börja röka

Man kan ta
svartvita fotografier
och glömma ögonfärger
låta närhet följas
av avstånd
betvinga sitt ansikte
aldrig bli för berusad
aldrig bli tillräckligt berusad
ursäkta sig med att man är
en slacker
och sova över de där timmarna
när ljuset är som skarpast
och ärligast
eller ge blod

Och det hjälper en stund
du vet att det hjälper en stund
att det är morgonen som
är värst
bara den är över så
klarar man
vadsomhelst
vadsomhelst
och man vet inte
när livet börjar
det kan komma när
som helst
jag står ut ett tag till
med att sakna dina
fräkniga skuldror
och

Jo, jag kan sluta när jag vill
bara jag har nått botten först
och du vet,
det kan alltid bli
värre

Jag kan bli
van
vid din beröring