|
STEGLÖST
Jag kan se köttet växa innanför dina sporadiska handlingar. Du säger att jag tillhör växtriket. Jag kan inte försvara mig. Jag vet att vi kastar sanningar i ansiktet på varandra som ett bevis på vårt medlidande. Det gör så ont. Du är så stark. Jag vill känna mig sann. Allt detta skulle kanske kunna utgöra en illusion av livsbegär. Men du finns inte.
BEFRIELSE
Gnyr om väckelse. Jag jagar flykten. Skyr medvetandet som prästen. Det gör ont att förstå. Talar för att tysta. Lyssnar för att bekräfta. Simmar runt i vanföreställningen att allt skulle vara ett faktum. När allt är förgäves.
Gnolar vidare.
TOM SPOLE
Förückt. Inkomster. Utkomster. Lägga sig ner och. Dö. Intryck. Utryck. Lämna mig i fred. Mata in. Mata ut. Tvångsmatad krossat glas. Utantill. Innantill. Memorera sina tankar. Glömma sin historia. Utanför. Innanför. Bakom. Framför. Tugga. Svälj. Du behöver inte andas.
Ställa ut. Ställa in. Ta tillvara på. Livet. Passa på. Passa in. Skona mig. Bryta sig in. Bryta sig ut. Aldrig trivas. Vara nöjd. Mumifierad i taggtråd. Gårdagens njutning, nu förbjuden. Måste. Snart. Helvete. Det går inte. Kan inte. Måste. Pengar. Kraft. Mod. Vilja. Kan inte. Vill inte. Någonting.
Det måste gå att komma längre än så här. Så vitt jag vet står jag varken på tidens eller rummets gräns. Jag har alla möjligheter. Jag har förmågan. Jag har kraften. Tänk om man hade en vilja. Eller en tro. Vad skulle hända då? Någonting. Knappast. Kanske.
Det skrivna ordet är alltid en lögn. Det finns så många böcker. Bortom fysiken existerar intet. Djävulen. Gud. Jag. Treenigheten. Eftersträva. Låta vara. Återkalla. Lämna kvar. Jag har inget att säga. Jag är ingen. Inget. Funktionslös. Utan värde. Det finns inget att säga. Det är tyst. Tomt. Innehållslöst. Utan hopp. Det kommer en tid. Skitsnack. Det blir inte mer än så här.
Jag kan se, höra och känna det. Varför kan jag inte få det? Jag är inte värd det.
GÅ SAKTA
gå sakta
varje steg är ett accepterande
av rådande förhållanden
liksom det är förutsatt att du alltid ska vandra
i samma riktning som du föddes
inhalera
i lungorna samlas alla skrikande svek
orden du svalde
när vänskapen offrades
så att du själv
kunde fortsätta slicka
fantisera
tanken löper fritt
inhägnad av förnuft
revolutionen bryter inte ut
så länge friskhet anses sunt
och social logik går före idioti
ta på dig
jackan så går vi ut i kväll
MJÖLK
Min mandom är en parodi på min existens. Mitt jag är en osannolikhet på drift genom lögnriket. Jag har inga sjukdomar. Jag har inga defekter. Jag har inget att skylla på. Det är min största olycka & lycka. Jag förstår ingenting.
Jag förstår fanimej ingenting av nånting och jag vet inte ens om jag borde vara rädd eller orörlig. Jag är rädd.
Du tar mig för vad du är och jag bjuder inte på något motstånd längre. Jag låter dig svälja mitt samvete. Jag har ingen känsel kvar. Jag har aldrig utgjort något hot. Du vet vad som driver mig. Du vet varför jag inte gett upp. Varför kan du inte tala om det för mig?
|