Välj ny poet



Roger Nilsson




Roger Nilsson




Hej på er, vad trevligt att ses!

Jag heter Roger och är den person som har skrivit dessa texter, som jag hoppas att ni ska finna givande och förhoppningsvis bra.

Började att skriva lite smått vid ca 17 års ålder - någon dikt då och då, men inte på ett sammanhängande sätt förrän 95, efter ett dödsfall i familjen. Skrivandet hjälpte mig dels att bearbeta det som hade inträffat, och var ett bra sätt att lätta på trycket, vilket i långa loppet har lett till samlingen med dessa dikter. De är skrivna om sådant som jag har känt, tänker, och diverse annat jag har upplevt.

För de som anser att de behöver veta hur gammal jag är, är jag 27 år och hemmahörande på småländska höglandet, vilket färgar av sig lite på sättet att använda språket. Det finns lite dialekt i mina dikter, men inte så mycket.

Jag är utbildad underskötare med barnskötarutbildning i botten, gillar motorsport och har deltagit Poetry Slam när tillfälle givits sedan Poetry Slam SM i Umeå 99. Jag anser själv att mina texter kan ha något att ge andra och därför har jag velat ge ut dem i bokform för att på detta sätt nå ut till fler.

Må ni ha en god läsning!

Roger Nilsson, 2002







Kom till mig


Jag älskar att se dig lycklig
och din kärlek är värd allt
i världen för mig,
så kom till mig och stanna i natt.

Jag lovar dig, att jag inte ska
såra dig. Så kom till mig
och stanna i natt.
Jag vill göra dig lycklig.
Så snälla, snälla kom till mig
och stanna här i natt.

Du kommer inte att
ångra det i morgon.
Så snälla kom till mig
och stanna här i natt,
jag vill att du ser min
kärlek till dig.

Kom till mig och stanna i natt.
Världen kanske inte förstår
vad som händer mellan oss,
men vi gör det,
så snälla kom till mig
och stanna här!






Dimmigt och grått


Det är dimmigt och grått,
hösten är här.
Vintern närmar sig med
stormiga steg.

Det är mörkt och kallt,
dimmigt och rått.
Det är svalt och dystert.

Sinnet är tungt, tankarna tyngre.

Det är ensamt och långsamt,
jag har svårt att få något gjort.
Jag längtar och drömmer om
något vet inte exakt vad.

Diset ligger tätt, det klarnar nog
upp så småningom och
allt löser sig.






Ravinen


Jag står vid en ravin
och tittar ut över landskapet
nedanför.

Det är ett vackert landskap jag ser.

Ena dagen kommer jag ett steg
närmre kanten av ravinen,
andra ett steg därifrån.

Men det känns som om jag
kommer att trilla en
vacker dag.

Men för tillfället står jag rätt
stilla eller rör mig
ifrån stupets rand.

Jag kan njuta av landskapet
nedanför utan att vara rädd
för att falla.

Dagen då jag faller kan igen
säga hur långt fallet blir eller
hur hård träffen mot marken
nedanför blir.






Kärleken är djup och röd


Hans själ så djup och röd,
hans sinne så drömmande och
mörkt som en vinter natt
tysta andetag.

Hans rörelse i nattens stillhet
orsakar en ringbildning som
han ej avsåg.

Hans vilja drar åt bägge håll
samtidigt som han längtar
så innerligt.

Hans sinne så djupt och rött,
hans drömmar så skira,
tänk om dom
kunde slå in.

Ringens spridning i nattens
mörker får hans själ tindra
och levande glimma,
glimma levande i natt för den
som behöver en vän att gråta hos.

Hans sinne så djupt och rött,
hans drömmar så skira.

Hans längtan så stark
men motstridig
- drar och sliter hans själ itu.






Syster Måne


Titta upp på syster måne
och säg mig om du vet vad
det är för hemligheter som
döljer sig bakom hennes
vita kalla sken, moder
jord har hört dem och
broder sol säger inget.

På vilket sätt ska man
kunna förklara att
man älskar en del personer
utan att förstöra ens
relation till varandra?

Se upp på syster måne
och säg mig hur vacker hon är,
se hur hemlighetsfullt
hon strålar ner på oss,
på samma sätt som du
betraktar en vän.

Hon har sina hemligheter,
moder jord har hört dem,
broder sol säger inget.

Där på himlen stiger hon full
och ändrar känslor från ebb
till flod, viskar hemligheter
till stjärnorna.

Hennes galna men silverklingande
skratt ekar i himlavalvets tomma salar,
där du ensam vandrar omkring.
Förundrad av hennes undflyende
skepnad försöker du lösa
hennes gåta.

Där du skvalpar fram och tillbaka
i känslornas ebb och flod,
skavs dina knän blodiga
och mörbultar dig till sömns.

Broder sol säger inget,
moder jord har hört dem
och tiger still,
syster måne viskar
sina hemligheter
genom sitt vita sken.