Till Håkan Jaensson, Aftonbladet Kultur
Hej igen! (Vi talades vid per telefon 15 dec). Här sänder jag nu över två texter:
"Ur nasarpoetens vardag" (debatt) och notis om Krogens Poeters Parlament.
Och en stilla undran om varför AB alltid refuserar mina texter: skriver jag illa,
är jag inte tillräckligt etablerad, har jag fel åsikter, ingår jag inte i familjen eller
är jag på något sätt svartlistad?
Det vore bra att veta. Skulle det vara det sista ska jag genast upphöra med att
sända er texter, det lovar jag.
Och hälsa Pelle Andersson, som jag sett glida fram så kungligt under Bokmässan
där på hotellinnestället på nattkröken, att hans motivering till varför min text senast "inte
föll honom på läppen" var mer än ovanligt slätstruken. Har han någon "Kulturrevolution"
över, och den var väl svårsåld i dessa dagar, läser jag den gärna.
Det var nog bättre på Karl Vennbergs tid…
Hälsningar
Claes Fredelius Magnus Ladulåsgatan 45 11865 Sth tel 7203913
|
Ur nasarpoetens vardag - en litteraturpolitisk vänstersläng Vaknar utan DN - den ska jag ju snart dela ut. Ekofil, kaffe och Ekelöf. Sekelskiftesflanerar sen - efter drakstriden DN, Svenskan och Dagens Industri - förbi Erik Johan på Maria och Stig Sjödin på Katarina. På Stigs sten står sant: Endast genom att beskriva kärleken kan vi bekämpa rädslan. Jag älskar en ung trädkramare, en vegan som sätter sitt liv och framtid på spel gentemot dagens triumfatoriska systemskiftare…Suck, tänk om "kulturarbetarna" också hade lite sånt, istället för att dansa kring guldkalven. Varför var det så annorlunda på 70-talet, när vi fortfarande var ett välfärdssamhälle?! Det är en mysterium, och ett otrevligt sådant. Svårt med blommor så här års. Brukar plocka några ratade ur Medborgarplatsens och Söderhallens blomsterhandlares sopsäck. Fattig som en kyrkråtta, som Agneta Klingspor sa på 1998 års bok-mässa… Vidare Tjärhovsgatan för att kolla huset där Antonia nästlat sig in, en katt bland mullvadarna på gamla Rödermalm…nej, snart tar dom väl över helt tack vare Stellas utförsäljning till moderaterna. Vilket klipp dom gjorde - några cykelbanestreck på Hornsgatan mot privatiserade hus som aldrig kan kommunaliseras igen! Om det inte blir revolution… Vid promenadens slut är texten klar i huvet:"Ivar Lo berättar om hungriga nasarpoeter som raggar svältfödda överklassdamer som den tidens sponsorer - Antoooniaa!" (fragment) Absolut ingenting för dagens moderata poesi- och kulturtidskrifter (som Ordfront, där spindelkvinnan Marie - sitter i alla nämnder och redaktioner, och är väl lektör också - är poesipåve)! Men möjligen Södermalm, veckogratistidningen till alla hushåll här. Den är seriös och folklig, men knappast poesivänlig (ska vara ohonorerad insändare i så fall). Macklunch hemma - gårdagens limpa är mogen idag, till halva priset. Fortsätter dagens värv med antikvariaten: affischerna för Krogens Poeters Parlament på Jonathans Place, Södermannagatan 39 sista onsdan i varje månad - gästpoet på vårpremiären 26 jan är Peter Curman ( nu kan väl Aftonbladet Kultur skriva om oss ; sen vi under sex år haft uppemot 1000 utmärkta men rätt okända poeter på vår scen, men aldrig fått en rad där - såna är dom, kulturelitisterna) - måste upp! Ger inga stålar, men alla husvilla och förlagslösa poeter i stan behöver en just scen och mötesplats i dagens hårda, snobbiga förlags- och kulturklimat! Och affischerna får vi trycka gratis på Skarpnäcks folkhögskola, där jag jobbat som skrivarlärare. Gör man inga pengar måste man utnyttja "befintliga resurser", och KPP är folkbildning i dess sanna, socialistiska form (alltså inte finkultur åt folket, utan folk som kulturutövare - nånting åt Ture Nermans "proletärkulturs" håll). På Bokstödet på Timmermansgatan köper jag, efter en stunds prutande (båda parter är fattiga) Stig Larssons "En andra resa" och Kajsa Ohrlanders antologi med dikter från gruvstrejkens Malmberget för en hundring. Vill kolla upp vad Stig Larssons märkliga position i den litterära institutionen baserar sig på: är det dikterna (dramer och filmer), eller är det kompisen Kristian Petris film och goda vännen Horace Engdahls utmärkta PR plus andra kontakter? Den andra boken måste jag bara ha! Och är förvånad över att en sån bortglömd och totalt ute sak kostar nästan lika mycket som Fyll-Stickan. Genom spärrarna till tunnelbanan är det också svårare att ta sig nuförtiden, men en nasarpoet blir skicklig på sånt. En tjej får sex kronor av mig, och ser uppskattande på skorna jag plocka upp i grovsopen och målade röda. Man måste våga skilja sig från mängden, säger hon med en sned blick mot mindre generösa resenärer, man måste våga vara sig själv (det sista låter faktiskt bättre - jantelagen är ju motsägelsefull, innehåller faktiskt också en socialistisk komponent). Går längs en frusen Trekanten och bort till Gröndals bibliotek för att lägga ut min "Mälarhavets prinsessa"(tryckt på Författares bokmaskin = noll medial uppmärksamhet) för försäljning till julreapris (= självkostnadspris 25 kr). Det är frustrerande med och alltför trångt för boktravar därhemma, och böcker är som bekant i skrämmande grad en färskvara idag. Man kan köpa hur mycket bra böcker som helt för hundra spänn… Bibliotekarien Anna-Birgitta, som är "gammal och klok i gården", köper själv det första exet till biblioteket. Hon känner mig som Hägerstens lokalförfattare, verksam på bibliotek och i lokaltidningar. Och för bara något år sen var vi några från Krogens Poeter som här läste ur vår gemensamma bok "Hela staden står i lågor" och fick 300 var av ABF. Inte småpotatis för oss! Dessutom tilldrar sig ju min bok i dessa trakter vid Mälarhavet. Kan bli lite behövliga julpengar. Bokstöld Jag får pengar i hand. Och går genast till vagnen med "utrangerade" böcker. För skandalösa 1 kr stycket - tänk vad biblioteken betalade i skattepengar till förlagen på gamla folkhemstiden för dom! - gör jag följande fynd: Arthur Lundkvists "Självporträtt av en drömmare med öppna ögon"; Margareta Sarris "Du fjällhöga Nord"; Karl Vennbergs "Från ö till ö"; Heinrich Bölls "När kriget var slut" och Esaias Baitels "Zonen". Suck…hur ska också dessa få plats hemma?! Men vad gör en stackars nasarpoet som plötsligt känner sig som boktjuv? Och tycker biblioteken själva gör detsamma med sina böcker som borgarna nu vill göra med hela biblioteken, säljer ut. Bockar och tar emot, förstås, alla är vi lite korrumperade. Man måste ju läsa andra för att skriva bra själv! Jo, nog är det så, även om svenska folket verkar skriva mycket mer poesi än dom läser (ett stort förlag får uppemot 1000 debutmanus poesi om året - och vågar knappt ge ut något!). Men det är ju förståeligt kanske, med tanke på hur modernismen - och postmodernismens förtäckta högerfilosofi! - dominerat förlagens utgivning de senaste decennierna (och de marknadsorienterade unga förlagsredaktörskung-arna behandlat sina gamla författare - ut i kylan bara!). Annat är det med Fröding, Dan Andersson, Karin Boye, Nils Ferlin och Lugn, dom kan och älskar folk fortfarande. Och KarismaBruno, som byggt upp sin karriär så smart, för de yngre förstås. Stannar vid Mac Donalds på Hornsgatan - en ostburgare kostar fortfarande 9 pengar! - och lägger märke till en limousin på väg mot Slussen och Mosebacke. Är det inte elever från Biskop Arnö, eller kanske från riktigakademiska Litterär gestaltning med sin professor (sic!) i skrivande (ett stalltips för Akademin och kanske t.o.m. nobelpriset)? Tillhör man "gänget med kontakterna och koden", och alltså ligger bra till på förlag, bland stordrakarnas kritiker och stipendienämnderna (tänk bara på Arne Lemhagen och Lundqvist på på Biskops Arnö), har man skapliga kreditmöjligheter. Inte för att Bonniers betalar något för en diktsamling, men det innebär ändå garanterad medial uppmärksamhet och tillgång till de vanligaste statliga kulturpengarna och andra stipendier (och Bonniers tar igen förlusten genom kulturrådspengarna - Arne och Marie sitter ju igen i arbetsgruppen). Som min vän Roger Fjällström, han med egna förlaget Ordström, sa: Nog har den akademiska världen sina inskränktheter, men den litterära institutionen är det värsta jag råkat ut för - en sån vansinnesdans kring köttgrytorna. Jo, det finns ju större pengar där… Vilken underlig tid vi lever i med dessa USA-importerade elit-skrivarkurser! Och det i autodidakternas och proletärförfattarnas frizon nummer ett, det gamla folkbildnings- och folkhemssverige! Och på tidningarnas kultursidor säger ingen emot! Frågan är nog om inte systemskiftet som inleddes med mordet på Olof Palme har gått snabbast på litteraturens och kulturens område, trots att så många av de ledande författarna varit vänsterorienterade. Det är verkligen paradoxalt! Men marknaden är mycket starkare än individen, särskilt i en skenbart "opolitisk" epok… OK, jag är väl bitter sen Marie och Arne stoppade litteraturstöd till min 70-talssaga "Mälarhavets prinsessa" - man får aldrig nån motivering - i Kulturrådets arbetsgrupp. Men man blir ju lätt irriterad när man som jag sen, efter den reglerade överklagansmöjligheten, får vänta nästan ett år på besked! Snacka om ineffektiv byråkrati! Men antagligen skulle en bok av Tranströmer inte behandlas lika styvmoderligt… Går sen hem, som Ulf Lundell, till min ende vän datorn (och Internet).Författarjobbet är ensamt, och det behövs en kulturrevolution i gamla Svedala! Några AB-redaktörer skrev visst om det för några år sen, men jag undrar om dom menade allvar; tror nog att de mest talade för de halvetablerade kulturutövarna, de som exempelvis fått ut en eller två böcker men inte fått tillräckligt av förlagen för det. Men institutionen är rutten och vän-vid-köttgrytorna-korrumperad; det förslår inte med lite fler smulor från de rikes bord. Alla verkar skräck-slagna över att förlora sin position, om än aldrig så liten - och förlagen styr som dom vill, och ännu lättare än andra arbetsgivare idag. Väl hemma får jag ännu en refuserad text från DNs kultursida, från gamle FK-kompisen Mathias Bielavskij som nu blivit moderat och kallar sig Majcec Zaremba. Han skriver att texten är bra, men att man ändå refuserar. Konstigt - men inte politiskt förstås - nyfiken artikelförfattare undrar naturligtvis varför, men det står inte. Kanske är DNs censur värre än den nånsin var i Mathias hemland Polen, fastän lite annorlunda? Lägger mig tidigt, för jag ska upp i ottan och dela ut ack så reklamstinna drakar; knappt så dom går ner i brevlådan. Spar till en Podiumbok som ska ta världen med storm! Ingen eld är som min - även om Podium som vanligt (fråga Peter Curman!) nonchalleras av stordrakarnas kritiker. Dom måste väl ha nån urvalsprincip i storkommersbokfloden, stackarna, och vet förstås vad som ger kredit - att det är Bonniers som styr Institutionen fortfarande. Tur att "proletärförfattarnas" Författarcentrum finns fortfarande. Och tack Marita för ditt stöd, du elitisternas och överklassens hatobjekt nummer ett idag! Drömmer om hur Marita nockar både Magnus Berg och Stenbäck, och att jag - nasarpoeten - tillsammans med Ferlin skriver en schucker hyllningsdikt till henne, kommunistdottern från Malmberget, hon som var både FNL-are och EU-motståndare och älskar den schyssta kultur som också kan vara ett vapen för de förtryckta i tvåtredjedelssamhället. Claes Fredelius, dec 99 Öppen scen för Poesi och Musik Scenen är din! Eller kom bara och lyssna och träffa människor Alla är välkomna! Gästpoet på vårpremiären 26 jan 2000 är Peter Curman Jonathans Place Södermannagatan 39 (T:Skanstull) Onsdagarna 26/1, 23/2, 29/3, 26/4, 31/5 kl 19-23 Samt på Bio Tellus i Midsommarkransen lö 18/3 kl 17-22 Allt våren 2000 För mer info, kontakta Claes Fredelius tel 08/7203913 |