Joel Landberg
![]()
Joel Landberg har flytt Småland för Göteborg & är på dagen 90 år yngre än Evert Taube. Han gillar Slayer & koffein men begriper sig inte på köttätande. Han bör upplevas live.
Nås på joellandberg@hotmail.com
En rörelse i tiden ropade SKJUT
men de allra flesta skott är ingen salut
och de allra flesta operor har olyckligt slut
och oavsett vad du ville
var det någon annan som skrev partitur
eller hur
chrille
var aldrig ute efter något sagerskt palats
brydde sig aldrig om allt det som försvann
var bara felaste möjliga man
på felaste möjliga plats, kanske
kanske var det du
som ställde upp, ryckte in, vickade för döden
ciggen och revolvern delade på glöden
syre, krut, tobak, små och stora brott
blod, röda rosor, en och annan vit lilja
mord är ju liksom politik att vilja
ont som inte förde med sig något gott
för de allra flesta skott är ingen salut
och de allra flesta operor har olyckligt slut
de brukar sluta med att alla dör
men du hade ju järnkoll, total kontroll
i ditt livs enda huvudroll
bara lite otur med valet av regissör
jag tror varken cia eller ödet styr
lika lite att man automatiskt blir martyr
för att man råkar bli symbol
för andras fel och brister
du efterlämnar flera hål
vila i frid, christer
Allt
Jag vill vara allt för dig
jag vill vara kajalen du målar över dig själv med
ikonen på din filmstjärnebild från femtiotalet
& din sista öl kvällen innan
den du inte minns
jag vill vara vatten under dina broar
blodsmak & alla fula ord du tar i din mun
eller dockan du sticker nålar i
jag vill vara din ricki lake
din ryska revolution
& ditt misslyckade självmordsförsök
jag vill vara skymningen som vrider sig ur din hand...
jag vill vara en rysning längs din ryggrad
den förlorade sömnen du aldrig tar igen
din bensin ditt koffein & dina tårar
din hovnarr
din hund
jag vill vara kniven du skär i dig själv med
din gatsten & din kravallsköld
ditt namn
ditt hem
& eftertexterna till filmen om ditt liv
Blues
ibland kommer snön så plötsligt att löven landar i den
ibland kommer snön så plötsligt att löven landar i den
som ett lagom krossat hjärta i din hand
ibland går klockor sönder men tiden går ändå
ibland går klockor sönder men tiden går ändå
på nära håll är dimman aldrig tät
ett tunt tunt lager is på mina kosmonauter
ett tunt tunt lager is på mina kosmonauter
men tiden läker aldrig deras sår
ibland är mina kläder inte tillräckligt svarta
ibland är mina kläder inte tillräckligt svarta
ibland är inga suckar djupa nog
bröllop som begravning, klockan sjunger samma sång
bröllop som begravning, klockan sjunger samma sång
& drömmer om ett ord som inte finns
ett tunt lager levrat blod på mina konsonanter
ett tunt lager levrat blod på mina konsonanter
en tystnad som överröstar allt
ibland är mina kläder inte tillräckligt svarta
ibland är mina kläder inte tillräckligt svarta
ibland är inga suckar djupa nog
Joel Landbergs lilla katekes
Koffein är inget gift
svart är ingen färg
p1 är ingen radiokanal
eldorado är inget varumärke
hårdrock är ingen genre
plast är inget material
rester är inte riktig mat
cykel är inget färdmedel
koffein är inget gift
svart är ingen färg
revolutionen är ingen tebjudning
bihåleinflammation är ingen sjukdom
grammatik är inget viktigt
sambal oelek är ingen krydda
entropi är inget substantiv
medelklass är ju inte direkt ett honnörsord
kärleken är inte att leka med
kolesterol är inget gift
svart är ingen färg
lilla paris är ingen krog
hårdrock är ingen genre
kapitalismen är inget kul
ostsmörgåsar är inte riktig mat
poesi är ingen konst
blankvers, vet ni, det är inget versmått
lögn är ingen synd
statistik är ingen vetenskap
fåfänga är ingen synd
kramar är inte smittbärande
onani är ingen synd
romantik är ingenting för arbetarklassen
korsordet i metro är ingen hobby
kärleken är ingen tebjudning
revolutionen är inte att leka med
bergsjön är ingen förort
choklad är inte nyttigt
hösten är inte dyster
rester är inte riktig mat
sömn är inget man behöver
gammeldansk är ingen lösning
poesi är ingen konst
koffein är inget gift
svart är ingen färg
det är en livsstil
På knä
Jag kunde inte sova
så jag var uppe hela natten & apterade fällor
före under & efter dig
jag följde vargarnas ylande
för att hitta tillbaka till dina armveck
jag vadade i tigris
men strömmen var så strid
att jag & mina negerslavar spolades bort
& strandade
i en katedral
av människohud
där kastade jag mig på knä i gruset
& svor inför en näve spegelskärvor
att intill den dag
vätebomberna singlar ner över jönköping
ska jag älska dina psykoser
& våldta dig regelbundet men kärleksfullt
mellan vita sidenlakan
till tonerna av john coltrane
& brinnande barn