Helena Duroj
![]()
Som treåring försökte jag skriva mitt namn med kritor på påsar.
Det gick inte. Inte förrän jag var drygt sju hann motoriken ikapp.
Äntligen! Jag skrev om allt, på de ytor som stod till buds, med alla
verktyg jag hittade på. Gnider man tillräckligt hårt kan man skriva
med gräs på ljusa väggar, om man nu är besatt nog.
Som 45åring har jag besattheten kvar, även om den funnit andra kanaler
än gräs. Livets magi måste skrivas - eller om det är så att den byggs
upp av skrivandet.
Om konsten, orden och glädjen finns att läsa i Fest-manifest på min
hemsida: hem.passagen.se/helena.duroj/
Kontakt: helena.duroj@passagen.se
The poet is the lover
singing about what she loves
Anaïs Nin
Sagan
Ska vi berätta några sagor?
Jag kan en bra en
den börjar i ett runt rött rum
och slutar i ett vitt spritt intet
regnbågen däremellan, är själva sagan
jag gillar den
den är min
Jag kan en hemsk en
den handlar om en död prinsessa
och hur fridfullt det är när hon äntligen
ligger där under glas, så tyst och söt
så alla de mentalt dvärgväxta kan andas ut
Jag kan en som är sann
som går ut på att hela ditt liv kan förändras
av den rätta klänningen
och en som är sorglig
för när kvinna och man äntligen ser varandra
blir en av dem blind
Jag kan den här vanliga
tre systrar
fyra väderstreck
sju flygande fåglar
tolv svurna vänner och en som sviker
Det är sagan jag berättar
den enda jag kan
från början i ett runt rött rum
till slutet i ett vitt spritt intet
ur Millennium
Alldeles under denhär staden
ligger det ännu en stad
där det går skrattande rabbiner på gatorna
tätt intill denhär gatan
går det ännu en gata
där dragkärrornas hjul skaver mot stenarna
och slaskvattnet stiger över fötterna
alldeles under de här fötterna
går spåren efter roddarmadammer, slashasar, mursmäckor,
kolportörer och duellanter
de här stenarna, är ännu de samma
men den andra gatan i den andra staden
är dold bakom våra uppdaterade fördomar
dit kan vi inte komma
förrän plötsligt, en vårdag!
med mässingsmusik!
när zigenarna kommer med den dansande björnen!
Enda möjligheten
en informationssamhällets alfabetisering
när ljud- & ljussymtomen ska avkodas
till ytterlighet och innerlighet.
i den nygamla teckentydningen
fri från generande påståelighet
kommer det att föras samman och åter.
genom påbörjade ordval i knutpunkten
skall, i liten skala, åvägabringas
allt det som faktiskt skedde.